Your country and preferred language.

Select your country Select language

Denna webbplats använder cookies för att säkerställa att du får den bästa upplevelsen.

Menu
Sökalternativ
Stäng

Välkommen till Sveriges största bokhandel

Här finns så gott som allt som givits ut på den svenska bokmarknaden under de senaste hundra åren.

  • Handla mot faktura och öppet köp i 21 dagar
  • Oavsett vikt och antal artiklar handlar du till enhetsfrakt från samma säljare i samma kundvagn
Dikter

Dikter

Inbunden bok.

Mycket gott skick. Urval, översättning, förord och efterord av Barbara Lönnqvist. Lind & Co., 2008. Förlagets linneklotband, med tryckt text och monterad pärmbild. Liten (ca 0,5x0,5 cm) rostbrun fläck i frampärmens överkant, i övrigt mycket gott skick. 19x13 cm. 126, [1] s. Svensk text / Swedish text.

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
Betala med Swish

Förlagsfakta

ISBN
9789185801237
Titel
Dikter
Författare
Anna Achmatova
Förlag
Lind & Co
Utgivningsår
2008
Omfång
127 sidor
Bandtyp
Inbunden
Mått
130 x 190 mm Ryggbredd 14 mm
Vikt
239 g
Språk
Svenska
Baksidestext
Anna Achmatova är en av 1900-talets allra största poeter. För första gången på trettio år kommer nu ett urval av hennes dikter i nya tolkningar av Barbara Lönnqvist, som tidigare översatt bland annat Leo Tolstojs Hadji-Murat och Danilo Ki- Tidiga sorger.


Anna Achmatova, som föddes 1889 och dog 1966, kom att bevittna några av historiens största omvälvningar och katastrofer, och bar i sin diktning just vittnesbörd om vad hon sett och varit med om.

Hennes personliga historia rymmer många förluster i form av nära och kära som antingen dödades eller spårlöst försvann i sovjettidens fångläger. Hennes man, diktaren Nikolaj Gumiljov, avrättades i augusti 1921 utan föregående rättegång, och deras son Lev dömdes 1938 till fem års läger vid Ishavet. Samma år gick även Achmatovas nära vän och diktarkollega Osip Mandelsjtam under i ett annat läger i Fjärran Östern.

Achmatova minns alla döda och försvunna i sina dikter, som formar sig till en mäktig sorgesång.

Det är den sena Achmatova som dominerar i detta urval. Hon är den som överlever och minns, eller som Barbara Lönnqvist skriver i sitt förord: "När hennes vänner och diktarbröder försvinner den ena efter den andra i Stalins grottekvarn, står Achmatova kvar som tidsvittnet, en historiens Mnemosyne."

Till Michail Zosjtjenkos minne

Jag lyssnar till en fjärran röst

men här finns ingen, ingenting.

Hans kropp läggs ner i jorden,

den goda svarta jorden,

Varken granit eller tårpil

sörjer hans lätta stoft.

Men från viken blåser vinden

och begråter honom.

(Juli 1958)