Siljan (Sollerön och Siljansnäs). Med Dalälven från källorna till havet. Avd. 1, Öster Dalälven, Bok 6.

Häftad bok. Åhlén & Åkerlund. 1 uppl. 1921. 183 sidor.

Gott skick. Topografiskt historiskt, etnologiskt och kulturhistoriskt praktverk om kultur, etnologi, sedvänjor, folkliv, lokal historia m m i Dalarna. Denna del behandlar bygden söder om Siljan: Sollerön och Siljansnäs socknar i nuv. Mora resp. Leksands kommuner vid Österdalälven (1:6 / I:VI). Rikt illustrerad, 153 bilder i texten, 1 karta och 27 upptecknade folkmelodier (noter). Trådhäftad, oskurna snitt. 4:o. 285x210x13 mm. 500 g. Välvårdat antikvariskt ex, dock några mindre pappersskador å omslagets kanter (vanliga skador för denna serie då korta fibrer dominerar i pappersmassan och omslaget är skuret något större än inlagan), samt sned i ryggen. [6203] /---/ Verket Med Dalälven från källorna till havet, utg. i 27 delar 1919-1939, omfattar tre avdelningar: Avd. I. Öster Dalälven. Avd. II. Väster Daläven. Avd. III. Söder Dalälven, från del 3:4 benämnt Södra Dalarna, (också benämnt De förenade älvarnas lopp). Varje avdelning indelades i flera delar, som vardera omfattade en eller två socknar, i undantagsfall fler. AVDELNING 1 (Öster Dalälven) omfattar: Bok 1. Storån (Idre och Särna; utg. 1919). 2. Älvdalen (1919). 3. Orsa finnmark och Ore, (1920). 4. Orsa och Wåmhus (1921). 5. Mora (1921). 6. Siljan (1921). 7. Boda och Bingsjö (1922). 8. Rättvik (1922). 9. Leksand (1922). 10. Bjursås och Ål (1923). 11. Ljura och Gagnef (1923). AVDELNING 2 (Väster Daläven): Bok 1. Fulu fjäll och Transtrand (1924). 2. Lima (1924). 3. Malung (1925). 4. Malungs kapell-lag och Äppelbo (1925). 5. Wanån (1926). 6. Järna (1926). 7. Nås (1926). 8. Nås finnmark och Säfsen (1927). 9. Floda (1928). 10. Mockfjärd och Södra Gagnef (1928). AVDELNING 3 (Söder Dalälven): Bok 1. Enviken och Svartnäs (1929). 2. Svärdsjö (1930). 3. Sundborn (1931). 4. Stora Kopparbergs socken (1934). 5. Falu gruva och Stora Kopparbergs bergslag (1936). 6. Falun. Väster om ån. (1939). Verket skulle ha fått ytterligare tre delar, totalt 30, men Forsslund hann dö 1941. Då hade han jobbat med verket i mer än 20 år. Sommar efter sommar vandrade Forsslund, från sitt hem i Ludvika, genom Dalarna, socken för socken. Vinterhalvåren ägnades åt arkivstudier och bearbetning av materialet. Jätteverket blev en torso. Det följer bygderna först kring Österdalälven, sedan Västerdalälven, och slutligen de båda dalälvarnas gemensamma lopp genom södra Dalarna. Den 27:e och sista volymen Forsslund hann färdigställa före sin död behandlade Falu stad. Verket bygger på ett imponerande primärmaterial, en immateriell kunskap som nästan i sista stund räddades åt eftervärlden. Som historisk, etnologisk och folkloristisk källa har det flitigt utnyttjats och i sin myllrande rikedom är den omfattande landskapsbeskrivningen ett monument över Dalarna. Totalt innehåller det 4000-5000 illustrationer, fotografier som Forsslund tog särskilt för detta arbete samt andra bilder, kartor, notskrifter av karaktäristiska folkmelodier, dräktplanscher i färgtryck m m.